Stadsplanen

Hela kvarteret Katthuvudet mellan Bastugatan – som fortfarande på 1930-talet hette Badstugatan – och Tavastgatan ligger infogat i ett stadsplanemässigt rutnätsmönster.

Under medeltiden var gatorna trånga och följde terrängen. Under Johan III:s regeringstid trängde nya stadsbyggnadsidéer in från kontinenten, rutnätet. Bebyggelsen på Söder som från början varit vildvuxen och spontan, reglerades successivt och hårdhänt in i detta mönster. De första regleringsplanerna tillkom på 1600-talet och fullbordades under 1800-talet. Berg sprängdes och klyftor och sumpmarker lades igen. Bastugatan är i stort reglerad efter dessa principer.

Redan i slutet av 1800-talet men till största delen under 1900-talet revs efter hand gamla hus och ersattes med dagens bebyggelse. Nya stadsplaner utarbetades som tillät en helt annan grad av exploatering, hus sammanbyggda i tomtgränserna till en höjd av 4,5 och i något fall 6 våningar. Ett sådant hus är Bastugatan 21.

Gällande detaljplan för vårt kvarter fastställdes av Kungl. M:t 1930. Det är stadsplaner av den här typen som ger bebyggelsen utefter Bastugatan den massiva stadsmässiga karaktären. Fullt ut genomfördes dock inte dessa tankar. Enstaka äldre och mindre hus från tidigare epoker överlevde tidens rivningsvågor och exploateringsambitioner och utgör uppskattade och berikande inslag i stadsmiljön.